Där alla tänker lika tänker ingen särskilt mycket.

Klippte ut anonym ur ett tidigare inlägg. Har bestämt mig för att inte ta bort anonyma inlägg om dom inte är av sådan karaktär att dom innehåller påhopp på något sätt. Följande kommentar gör inte det.

Ett särskilt test av hundens jaktliga förmåga, skriver gerda.Skrota då B-proven helt i så fall, och tillämpa detta instrument i stället.Jag trodde att B-proven gjorde just det, så gott det går på konstgjort vis.Att jaktprovsdomare ifrågasätter själva providén känns lite tråkigt, tycker domarna att B-proven är strunt och meningslöst alltså?Lite förvirrande för oss startande.

Gerda kom med en idé. Det tackar jag för. Jag bad om idéer och det har jag fått även om jag gärna hade sett ännu fler. . Domarna tycker kanske inte att det är något fel på providén. Det gör inte jag heller, även om jag personligen gärna hade sett ett par justeringar och jag kan förstå att det är frustrerande att domarna kanske inte är helt samstämmiga. Däremot tycker jag att det är viktigt att diskutera prov, provuppläggning, jakt och hundarbete. Framför allt är det väldigt inspirerande för mig. Diskuterar ofta med kollegor, jaktkompisar och hundfolk i allmänhet. Tycker att det gynnar utvecklingen. Självklart skall det ske på ett sätt som inte utmynnar i personangrepp eller något som upplevs som påhopp. Det är svårt att skriva utan att någon känner sig påhoppad eller kränkt. Själv skriver jag ibland en aning provocerande och syftet med det är att få igång en debatt. Däremot så tycker jag att alla har rätt att uttrycka sin åsikt oavsett om man är provdeltagare eller domare. Själv är jag både och. För att citera en kollega: "Där alla tänker lika tänker ingen särskilt mycket"

Fortsätt att tänka, uttryck din åsikt. Alla har möjlighet att vara med och påverka utvecklingen av våra jakthundar.

Hälsn
Anders

Kan hon ha lärt sig det här med grytarbete från Bella

Lilla Lilly umgås gärna med Terriern Bella. Präglingen har satt fart och nu undrar jag och Mirjam huruvida det är lämpligt att Lilly umgås med en terrier. Det vet man ju från skolan hur viktigt det är att barnen kommer i rätt sällskap. Kan det bli så att Lilly nu utvecklas till en terrier. Allt tyder på det. Kolla henne efter grytjobbet under kökstrappan.

Nu orkar jag inte skriva mer. Gräsmattan väntar. Imorgon hoppas jag kunna beskriva ett nytt uttryck som tog form över några öl igår kväll. Uttrycket "passfetma" myntades av viltmästare Svensson. Det beskriver i ett ord hur man behöver vara konstruerad för att uthärda ett kallt pass på Oxvägen. Han anser tydligen att jag uppfyller dom kraven. Mer om detta.

Anders

Anders

Flagga för internationella prov

Det blir ett Internationellt prov i Stockholmsregionen den 12 sept. Annons om detta har kommit ut väl sent. En del oklarheter har angetts som skäl för detta. Ett Internationellt prov går av stapeln i Roskilde trakten den 7 oktober.

Anders

Fetch valpar växer

Mirjam tod en bild på undertecknad med trötta hundar efter morgonrastningen. Tyvärr saknas Lee eftersom han var hungrig och sprang före hem och hoppade över en och en halvmeter grind. När jag kom tillbaka satt han och väntade utanför sin box på att få maten serverad.

För hugade valköpare tog vi några bilder av Fetch valpar. Hon börjar bli lite besvärad nu och håller på att avvänja sina små ligister. Måste dock tömma juvren någon gång om dagen fortfarande. En av bilderna visar Bella vår terrier och Capercailies Bugatti Veyron. Även hon en Trolle dotter.

Vår fanstastiska lilla terrier Bella är kompis med alla. Hon passar ihop med alla våra hundar, som lekkamrat och fostrare till valpar. Man kan släppa in henne i valphagen och leker och roar sig med dom små utan att mamman har några synpunkter på hennes närvaro. Nu är hon trimmad och skall förhoppningsvis vara i bra skick till en utställning i November. Maria som fött upp Bella har valpar just nu och det kan finnas någon kvar. Länk till hennes hemsida http://www.groundworkers.se/

Anders

Grattis till Harryavkommor.

Eagle Owl´s Galateia som blev Finsk Jaktchampion i helgen. Hennes pappa heter Harry (Greenbriar Ymir) Bra jobbat.

Grattis också till Camilla Damgaard och Fixa som fick ett förstapris i ÖKL. Fixa heter Carmals Kitas Inca. Mamma heter Stremlights Nikita och pappa är Harry.

Anders&Mirjam

Spännande att höra Matildas funderingar

Tack Matilda. Du kollar upp vad folk tycker och redovisar olika åsikter. Detta argumentet finns det med största sannolikhet grund för. Visst kan en hund som står under press låta det gå ut över vilthanteringen. Du skriver att många hundar med kass vilthantering nollade i helgen och att dom kanske inte gjort det med dummies. Det är jag övertygad om också. Kvaliteten på vilten orsakar självklart en del nollor som inte hade blivit på dummies eller nyskjutet vilt. Det blir tvärtom också. Många hundar finner apporterna väldigt lättvindigt på vilt genom att springa in apporterna. Vittringen från kallvilt känner hundarna av på 20-30 meter. Samma provuppläggning med dummies eller vid apportering under jakt hade visat brister i söket och viltfinnarförmågan hos en del av dom hundar som premierades under samma prov. Just där kommer en del av kritiken från viltförespråkarna. Dom där j-a dummiesarna är svåra att hitta och det håller jag med om. Men det är just det som är meningen. Man skall premiera dom hundar som letar framför dom hundar som bara springer. Ordet sök för mig betyder leta och inte ut och spring. Med det menar jag att dom skall hitta viltet med hjärnan och inte med benen. Det är faktiskt så också att en hel del hundar som klarar vilthanteringen på B proven inte gör det under jakt eller på A prov. Jag har en hel del exempel på hundar som jag dömt på praktiskt prov under åren och även en del exempel från A proven där stora brister visat sig i viltfinnarförmåga och apportgrepp. Detta är ändå hundar som klarat sig igenom hela B provssystemet med höga meriter därifrån. (Meriter tagna före dummiesarnas inträde i Elitklassen) För ett par år sedan hade vi prov med dummies även i övriga klasser pga fågelinfluensan. Följden är att en hel del hundar till största delen apporterat dummiesar på B proven. Statistiken från dom praktiska proven tyder inte på att fler hundar med dålig vilthantering skulle slinka igenom. Det borde nämligen visat sig där.

Fler argument för och emot viltet vill vi gärna ha in. Hade en lång diskussion igår med viltmästare Svensson och fick hans syn på det hela men det redovisar vi en annan gång.

Anders

Tack för kommentarerna

Tack för kommentarerna. Saknar mina motståndare dvs, viltförepråkarna. Nog måste det väl finnas argument för att vi skall ha vilt på B proven eller? Eller är bara känslan av att man är på jakt i och med att hunden apporterar döda djur skäl nog?

Kom igen!!!!!!!!!!!!!!

Anders.

Argument för och emot kallvilt

Förra tråden väckte ett visst intresse. Kunde vara intressant att veta vad folk tycker.
Jag vet att det finns förespråkare för kallvilt i alla klasser. Jag vet också att det finns dom som gärna hade sett att man körde allt på dummies (däribland jag själv) med en kompletterande test på fräscht vilt.
Det finns förmodligen ett stort antal argument från båda hållen och därför hade varit intressant att veta vilka dom argumenten är.
Det vore bra om dom som tycker det är bra med vilt på B proven, kunde lämna en kommentar med argument för detta. Helst undertecknat men det är helt ok att vara anonym om det känns bättre. Det är snart dags att börja fundera inför nästa regelrevidering och det skadar nog inte att saken diskuteras redan nu.

Anders

Änder. Färska sådana

Hej.

Blir inte mycket text. Klockan är sen och det blir tidigt till jobbet imorgon. Apporterat änder hela eftermiddagen och vi har haft perfekt väder. Hade en fantastisk dag och hundarna fick jobba hårt. Högt gräs, vildrosor och varmt. Fick slita hårt för varje fågel. Trolle är stark i dom här situationerna.. Börjar hämta sig efter raden av halsinfektioner i sommar. Plockade toncillerna för fjorton dagar sedan och han känns piggare. Har tyvärr tappat en hel sommars träning på honom vilket märktes på provet igår. Brukar vara duktig på linjetag och dirigering men följde upp tecknen för dåligt.

Ina, Enya, Lee och Kita var också med. Var som sagt på prov igår och jag fick ännu mer vatten på min kvarn beträffande B proven. Viltlagret lät som när man somnar ifrån TV,n på natten. Ett surrande brusande läte. Lyfte på plasten och ett moln av spyflugor mötte mig. Provreglerna säger att det skall motsvara nyskjutet vilt. Glöm det! Vilt fungerar inte att prova hundar på vid den här årstiden. Hundar nobbar vilt, diskas för viltvägran trots att dom apporterat samma art med glädje under jakt dagen innan. Egenskapsbedömning? Vilka egenskaper? Viljan att hämta kadaver? Likbärare kallar en del jaktkompisar retrievers för. Eftersökshundar säger jag eftersom dom skall finna skadat vilt. Död kall kråka säger dom. Likhundar!!!!!! Godtyckligt blir det ialla fall på B-proven pga att domaren inte kan se varför hunden inte apporterar. Viltet drar till sig allehanda kryp och gör bedömningen både svår och godtycklig. Många tycker att vilt på proven bevisar att man har en jakthund. Jag tycker att det bevisar man bara under jakt och gammalt fruset vilt som tinats upp och surnat under solens strålar gör det inte ett dugg mer jaktligt. Det höjs röster för att införa vilt i elitklassen igen. Jag vet inte riktigt varför. Kanske pga att dummies är svårare att hitta. Hunden finner dom bara med ett sinne, nämligen luktsinnet. Kallviltet är lättare att hitta. Flugsvärmen både syns och hörs. Hoppas kunna illustrera detta bättre under morgondagen. Tills vidare kan ni njuta av bilder av färskt vilt. Kallviltet visar jag imorgon. Ät innan.

Hälsningar

Från en sur

Anders

Jävlar hela texten försvann

Tyvärr försvann referatet från morgonens jakt när jag skulle publicera den. Hinner inte göra om det nu. Vad sur man blir. En halvtimmes fyndigheter åt skogen. En bild av Jonas, Babe och Enya iallafall.

Nu är klockan halv ett på natten. Måste ändå redigera detta inlägget och berätta om Babe. Jag har mer att berätta men orkar inte. Tror jag redigerar vidare imorgon. Tills vidare så håller vi oss till Babe. Han är Jonas Sandbergs högt meriterade cocker. Meriterad på cockerprov alltså. Det innebär att han är en mästare på att stöta kaniner och fältfågel och att vara stadig i uppsprång och uppflog. Apportera kan han naturligtvis också. Nu var det sjöfågeljakt. Änder och gäss skulle skjutas. Jonas står i vadarbrallor femtio meter ut i havet. Babe sitter på en sten uppe på land. Han sitter och lurar under en buske. Varje gång Jonas skjuter tittar han intresserat på. Jonas skriker "APPORT BABE" och den lille rackaren sticker ut och hämtar. Inte till Jonas utan tillbaka upp på land. Jonas är en j-l på att skjuta vilket innebär att vilthögen under Bebes sten växer snabbt. Han lägger dom nämligen där. Jonas räknar vilten varje gång han går iland och drar ner vadarbrallorna för att lätta på trycket. J-a smart hund sa jag. Lärt honom själv sa Jonas. F-n trot

Återkommer imorgon med resten av referatet. Började nämligen med en grabbfrukost kl fyra på morgonen.

Anders

Kennelträning den 20/8 kl 18:00

Mirjam har Kennelträning torsdag kväll kl 1800. Ring och tala om om du kommer.
Nisse min spaniel är lite speciell. Han startade på ett så kallat vattenprov för ett par veckor sedan. Startade i båda klasserna enkelt vatten och det svårare vattnet. Gick skitbra men bestämde sig för att inte ta hem den stora truten på det svårare vattnet. Han simmade runt den och förstod uppenbarligen inte att det var något man skulle ta med sig hem till husse. Får väl skylla på att jag förberett mig dåligt med kallt vilt. Tränar egentligen aldrig med vilt överhuvudtaget. Bara för att kolla så att dom tar det. Det verkar som jag har funnit en själsfrände i Nisse. Vi tycker lika illa om gamla frusna fåglar både han och jag. Vi tycker att bollar och dummies är betydligt trevligare, när vi inte har nyskjutet vilt förstås. När han skall ta gammalt fruset vilt ser han ut som han skulle kräkas. Bär det i huvudet eller vingen. Nyskjutet så sitter det som gjutet i ett riktigt bra apportgrepp. Tur för mig att Nisse inte behöver starta på B proven för retriever. Undrar hur han hade bemött flugsvärmen på ett tidigt augustiprov. Vi tränade på med gammalt vilt jag och Nisse och till slut förstod han att jag verkligen tyckte att jag ville ha hem det. Vi startade igen i fredags och Nisse spikade en ganska svår(för en spaniel) vattenmarkering. Som väl var så var det en and och en osedvanligt fräsch sådan så nu slipper Nisse bära gamla fåglar. Fördelen med spanielproven är att man jagar på riktigt och det är bara varmt vilt som gäller.

På tal om varmt vilt och träning av unghundar så ringde Richard Lewander mig häromdagen. Han skriver en Blogg om kråkjakt åt jägarförbundet. Richard och hans fru Madeleine har en hund från oss som kallas Fancy. Hon är en rutinerad kråk och trutapportör och hon är kullsyster med våran Pripps. Fancy har förekommit i jaktpressen vid flera tillfällen eftersom det gjorts reportage om Richard och kråkjakt vilket är Richards stora passion. Kråk, trut och skarvjakt ställer speciella krav på apportörerna och det var det Richard ville diskutera. Många hundar skyggar för en ilsken kråka, skarv eller trut. Några kommer över det men andra inte. Handlar lite om mod och dådkraft. Våra hundar används ju inte bara till and, rapphöns och fasaner utan även till sjöfågel, hare, kaniner, duvor och gäss, och för att inte snacka om det vilt som försvarar sig.
Dom flesta diskussioner när det gäller retrieverträning handlar om teknik. Stoppsignaler, dirigeringstecken, vita handskar, linjetag, markeringsförmåga och det ena med det andra. Därför känns det befriande att läsa en jägares funderingar. Här handlar det inte om hundförarteknik utan kanske mer om hundars jaktliga egenskaper. Hur får man hunden att hämta den ilskna kråkan? Vi diskuterade annat också. Uthålligheten under eftersök på änder då hunden simmar i timmar längs stränder och vassar och husse sitter i båten och skjuter skadat vilt. Hunden lämnar av i båtkanten. Ställer också tuffa krav på hundarna och inte så mycket teknik som jaktliga egenskaper. Läs gärna Richards funderingar på http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/blogg/

Anders

Lite bilder från Kennelträffen.

Hej.

Lagt in lite bilder från kennelträffen under foton. Vill passa på och tacka Jens och Johan för hjälpen. Det var mycket uppskattat bland deltagarna.

Hälsningar
Anders&Mirjam.

Blogg, hemsida och brist på tid.

Hej.

Nog har sommaren gått fort eller hur? började för vår del med att jag och Phille stack till Norge. Hälsade på syrran som bor i söderkanten av Lofoten. Närmare bestämt i Ramsund. Byn är en Natobas och det ligger en militärbas strax bortanför syrrans och Oves hus. Man servar krigsfartyg, håller militärövningar osv. Helikoptrarna susar fram över huvudet emellanåt. Tänker på hur jobbigt det är att klättra över ett fjäll. När man ser hellikoptern så tar det bara några sekunder från start tills den förvinner över en bergstopp. Fisket är fantastiskt. För en sån som jag och min son Philip så är det att komma till paradiset. Satt mitt inatten på Kjellsundet och tidvattnet drog 7 knop. Släppte ner en agnad sill modell Island och väntade på hugg. Fiskade några minuter. Drog igång motorn och körde upp i tidvattenströmmen och började om. Hälleflundra kallas Kveite i Norge. En fantastisk fisk. Ser ut som en rödspätta men storlek ytterdörr. Nytt världsrekord häromdagen. Över 200 kg. Så stor var inte ytterdörren som vi hade på. Blygsamma 100 kg enligt Ove. Ytterdörren närmade sig vattenytan. Undertecknad beväpnad med huggkrok modell 5 kg torsk klippte in gaffen i underkäken. Dumt. F-n så dumt!!!!! Ytttedörren vek sig på mitten. Skakade värre än Madonna på Ullevi. Knäckte huggkroken och sjönk. Har ni sett en ytterdörr sjunka. 100 kg ytterdörr á 50 norska dollar kg så vet ni hur tomhet känns. Fy f-n så surt. Philip reparerade förlusten lite med en Kjempetorsk på 17,5 kg. Lillkveita drog Ove upp. Filléerna har jag i frysen. 8 kg vägde den. Knappt en friggebodsdörr med andra ord. Lekstuga kanske hade passat bättre. Slänger nog på filéerna på Murrikkan nån kväll om nån är intresserad. Nog om fiske, kanske inte förresten. Efter kennelträffen åkte vi till Linda och Richard. tränade lite bakom deras nya hus belägen på 12 hektar fantastiskt mysiga marker utanför Västervik. Richard har en ung hund efter Trolle och Kita. Han heter Målle enligt Richard. Mycket vältränad sak och man kan inte låta bli att imponeras av en Richard som är nybörjare men begåvad med en sådan hundkänsla att man blir varm i hela kroppen när man ser hur samspelet mellan hund och människa kan fungera. Nu har Linda och Richard en liten tik också. Mamma är Linus Crippa som är syster till våran Pripps. En underbar tik. Hon är fallen efter vår Emma och Swinbrook Caddy.Pappa är Lee (Delfleet Hawk) som tillhör Kennel Applejack´s. Usch vad bra hon gick. Kan det vara avel eller är det så att Linda har samma tränaregenskaper som Richard. Vet inte men tror det är en kombination. Tiken är kolugn men går som ett spjut, levererar apporten med upphöjd haka och en ögonkontakt som får den mest erfarna retrievermänniska att smälta. Fiskade lite också. Trettio abborrar King Size och ett tiotal gäddor som bifångst. Tack för det Richard. Låvar att uppdatera bättre framöver men tiden går fortare ju äldre man blir. Tycker det var igår men det var en Månad sedan.Återkommer med rapport från Kennelträffen. Förresten så funderar min gode vän Gamekeepern Svensson på en ny bok. Kan vara något för den retrieverintresserade. Den kommer att heta: Retriever Training the Game Keepers way. Den beskriver i ord och bild hur han tränade Sixten till att bli den formidabla apportör han är idag. Dessutom vad som gjorde att vi valde honom till pappa åt Fetch. Enligt Svensson så har det krävts många mil i baksätet på en Toyota Hi Lux att komma dit Beställ boken på HS jakt och landskapsservice snarast så att Du är säker på att få ett exemplar. Han har också recept på Fattigmans Laphroig. ( Hembränt och Rögad ål mixat och silat) Sitt kräftrecept har han han inte ens släppt till mig trots att jag matar hans fasaner.

Anders