CARMALS BLOG!

Kennel Carmals senaste info

Min bilder
Namn:
Plats: Nymölla, Skåne, Sweden

Medelålders man med fru, barn och massor av hundar. Jagar,startar, dömer och tycker till.

torsdag, februari 06, 2014

Valpar





Vi fick en fin kull efter Quest och Delfleet Hawk. Det blev 5 hanar och 5 tikar. Både gult och svart. Vi har parat Carmals Heroine Vicky med Oakleaf Warlord. Valpar väntas förhoppningsvis i mitten på mars. Våran lilla Border Bella är också parad vid samma tidpunkt med NORDUCH SEVCH NORDJ(G)CH  Borderbys American Blue Maestro.
Vi har haft Karin Thunander på besök några dagar när hon var i Skåne och parade en tik. Tog mig tid att följa med ut och träna lite grann. Karin är en fin inspirationskälla. Hon är en klippa på att träna hund och har mycket bra idéer som man kan ha nytta av.  Var ute med nya unghanen Art (Carmals Keen Art) och jag blir mer och mer förtjust i honom. Han är helt självklar i det han företar sig. Har inte apporterat mer än några få apporter med honom och träningen består i att komma direkt in rakt framifrån på inkallning. Stoppsignal kör jag mycket och även att sitta stilla längre och längre stunder. Promenerar en del med honom både på vägen och i besvärlig terräng så han lär sig att följa mig fint vid sidan. Försöker prägla honom nu så det skall bli hans naturliga plats när han inte jobbar. När stoppsignal, inkallning, följsamhet och stadga sitter hundra så tänker jag börja med apporteringsträningen men det är några veckor dit.
Mirjam håller på med sin fina gula hane Roy som heter Drumgoose Seabee. En reslig gul hanhund som har väldigt mycket gemensamt med Art. Helt cool, lättlärd och med ett lugnt och trevligt temperament.
På tal om lugn och stadig. Ser mycket hundar som är stressade och på tå. En hel del ger ljud ifrån sig också. Man kan fråga sig varför men jag har mina teorier och står fast vid dom tills någon bevisar motsatsen. Jag är övertygad om att många problem som uppstår med hundar beror på en väldig massa apportering med den unga hunden. Man utsätter den unga omogna hunden för situationer den inte klarar att behärska. Jag tar aldrig ut mina unga hundar och tränar tillsammans med andra. Inte förrän den är lugn, stadig och fungerar perfekt i sin apportering osv. Då testar jag hur den fungerar när ytterligare en person med hund finns med. Jag bygger upp det sakta. Första månaderna inga störningar alls. Sedan planerar jag successivt in störningarna och vill absolut inte få några överraskningar. Den största störningen är en jakt på drivna fåglar. Här uppstår den maximala förvirringen för den unga hunden. Det är med sorg i hjärtat man ser att människor släpar med sig knappt halvtränade hundar på jakter. Ett par jakter och den hunden är mer eller mindre förstörd i flera avseenden. Man sabbar stadgan vid föraren. Motiverar igång gnäll och pip. Man förstör stadgan för fallande vilt och inte sällan ser man den förvirrade unghunden springa och plocka upp och spotta ut och byta till sist fallna fågeln. Inte bara till förarens stora förtret utan även en pain in the ass för andra apportörer.
Vill man ha en bra apportör så måste det få ta tid. Få jakthundar kräver så lång och nogrann träning för att bli fullgod jakthund som en retriever. Tyvärr så finns det inga genvägar till en bra hund.

Vi hade en reporter på besök. Hon gjorde ett reportage om hunduppfödning för tidningen ATL. Därifrån bilden på Mirjam och mig. Övriga bilder är ett axplock från en härlig jakthöst. Barmark största delen av säsongen vilket gjort det möjligt att jaga maximalt med klövhundarna. En härlig dag i Skåne med harjakt illustreras av bilden med viltparaden. Bilden på Hannes och Kalle i snöglopp är från en av januaris tuppjakter. Fotot på unge Oscar Nilsson som hamnat på ett bra grispass visar jaktlyckan i vildsvinsskogen. Räven som hänger på stolpen får representera min egen jaktlycka. Ett fantastiskt vackert vilt som precis som vildsvinen borde bemötas med etik och respekt. Det finns en del jakt även under den här årstiden. Både räv och grisjakt och för många är kråkjakten under vårvintern en höjdpunkt. Hoppas nu bara att jägarna tittar efter noga vad dom skjuter på. Suggorna har smågrisar nu och dom vill vi inte att dom ska bli moderlösa. Grisstammen har gått ner rejält på många håll och det är väl positivt för många men jag tycker inte att hysterin som fömedlas av massmedia skall tillåtas gå ut över jaktetiken.

Hälsningar
Anders

2 kommentarer:

Anonymous Vuokko sa...

När kommer ni med i ATL?

9:13 em  
Anonymous Anonym sa...

Ja visst är hon en inspirationskälla den där Karin!
//Monica

5:25 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida