"Olyckan"

God Kväll.

hemma efter en kväll i skogen. En kanna kaffe gick åt. Mest för att värma händerna. Suttit och tittat på dov och rådjur ikväll. Härligt med fullmånen som ger ett närmast spöklikt sken. Philip har lånat mina vinterstövlar och pga det fick jag avbryta när det kändes som någon knep mig i tårna med en hovtång.
För en vecka sedan hände något oväntat. Min gamla Wachteltik Morra som är tio år nedkom med en styck valp. Hon ligger nu i sin korg, tar väl hand om sin lilla avkomma som ju tyvärr är en liten bastard. Därav har jag döpt honom till "OLYCKAN". Ni minns väl låten Olyckan. Ole do lyckan, ole, dole, dole, dole olyckan. Krasch och bang lyckan, gnissel och pang lyckan osv. Därav namnet. Bakgrunden till Olyckans existens är vår Nisses kärleksstund med den tre gånger så gamla Morra. Nisse tog chansen för ett par månader sedan, då de två möttes i vår trädgård. Jag har länge misstänkt att Nisse haft ett gott öga till Morra, men inte trott att kärleken varit besvarad. Men ack vad man bedrar sig.  Jag kom på dom hängande med rumporna mot varandra och tänkte att nu blir det en kull Wachtel- Spaniel valpar. Nej, det går inte an så vi tog Morra till veterinären. Två abortsprutor fick hon, men vad hjälpte det? Inget knäcker Olyckan. Han hängde sig envist kvar och kom ut som en liten Nisse kopia. Nu är det många som vill ha Olyckan. Tror man känner för hans situation. En husse som helst vill ha rasrena hundar och försökte dräpa honom med två sprutor. Nu säger Mirjam att Olyckan kanske inte är en Olycka. Kanske är det en mening med att han överlevde två abortsprutor, en förlossning i en helt ovetande husses bil i minusgrader osv. Kanske är Olyckan mitt livs jakthund? Än är han inte placerad. Liten och tjock med monopol på morsans mjölk ligger han och jäser inne på vårat kontor. Helt omedveten om den uppståndelse han orsakat. Jag håller på dig Olyckan, och kanske jag ger dig en chans att bevisa för husse varför du kom till.

Anders