Brustna brytpinnar, brutet spö, glömd dragkrok och kanonfiske

Ebba, Philip och undertecknad har haft nöjet att bo hemma hos Linda och Richard ett par dagar. Var på skjutbanan och blåste rosten ur både studsare och hagelgevär och det var extra roligt eftersom vi var själva på skjutbanan och kunde improvisera lite med avstånd och vinklar. Två kvällar tillbringade vi på sjön i jakten på dom randiga krigarna. Philip ägnade sig åt gäddor men Richard och jag fokuserade på abborrarna eftersom dom är godare att äta. Philip är sportfiskare och bryr sig inte speciellt mycket om smaken eftersom han släpper i allt han får. Det är bara storleken som räknas säger han. Första kvällen började ju inte så bra i och för sig. Jag erbjöd mig att köra och när vi kommer till platsen där vi skulle låna en båt och skulle koppla den så hade jag ju ingen dragkrok. Den låg kvar hemma. Huvet under armen så att säga. Som väl var så hade Richard en kompis i närheten som hade vänligheten att låna ut sin bil (med dagkrok) till oss. Väl ute på sjön brast toppen på mitt nyinköpta kastspö vilket inte höjde humöret på något sätt. Fisket blev dock väldigt lyckat men hemresan blev jobbig. Brytpinnen brast och den muskulösaste av oss fick ro. Kolla Richards underarmar på bilden. Popeye skulle man gissa på. Kvällen efter hade vi brytpinnar med oss. Nytt spö (som brast igen) och bil med dragkrok. Abborrar blev det i massor och flera stycken var över kilot. Det blev en riktigt god sommarlunch innan vi åkte hem. Abborrfilé med färskpotatis. Kan det bli mer somrigt.

Tack för att vi fick komma.

Anders, Philip o Ebba.