Västerviks skärgård.

Gillar inte att bli apporterad av Ina

Magnus

Peter V

Richard väl cammouflerad.

Hej igen.

Dags igen för ett inlägg. Tack för kommentarerna på förra inlägget Rose-Marie och Karin. Håller med dig Karin att hela den kullen är oerhört starka jakthundar.
Åkte upp till våra goda vänner familjen Braun som bor mellan Gamleby och Västervik. Familjen har utökats igen och nytillskottet kommer att heta Nils. Tvillingarna Hugo och Victor som är drygt 2 år gamla håller föräldrar och storasystrar fullt sysselsatta. Man bor i på ett jättemysigt ställe mitt ute i skogen med ett antal jakthundar och en flock får. Utbyggnad och renovering av huset pågår för fullt och så mycket jakt blir det inte tid till i nuläget. Richard var hygglig nog att ta en dag off från allt jobbet och bjuda med mig på en morgon med skarvjakt. Tack Linda för att du gav honom ledigt.
Klockan halv tre på natten steg vi upp. Det var nästan fullmåne när vi åkte ut i skärgården Peter, Richard och jag. Båten full med kammonät och bulvaner. Riggade upp gömslet på ett skär mitt ute i viken. Magnus kom och plockade upp Peter så det blev Richard och jag kvar. Vi hade stora förväntningar eftersom Magnus som bor i skärgården sa att det varit enormt mycket skarv i sommar. Det blev tyvärr inte som tidigare år. Mycket av fåglarna verkade ha flyttat men vi hade en fin förmiddag och det stannade på ett trettiotal skarv för Richard och mig. Sköt lite trut och kråkor också. Tillsammans med dom andra blev det ialla fall ett hundratal skarvar så lite nytta gör det förhoppningsvis på fiskbeståndet. Hade Fetch och Ina med mig och dom är suveräna apportörer. Räds inte ilskna fåglar ett dugg trots att dom blir illa bitna ibland. Nu skall jag tömma bilen och tvätta skarvskiten ur kläderna. Ni kan tro att stanken på en skarvö eller ett skär är ganska vidrig och det går inte att jaga utan att få det kletet på kläder och utrustning. Får bli 60 grader med extra sköljningar.
Ett stort tack till Richard och Linda. Också till Magnus och Christel för hjälp med båttransport och dom goda tunnbröden med sikrom som ni bjöd på. Tack också till den suveräna skytten Peter W med hustrun Linda för trevligt sällskap. Kommer gärna tillbaka.

Tog lite bilder och lägger ut ett axplock.

Anders

Inledning av hösten.

Hej.

Den här bloggen har varit öken sedan i våras tyvärr. Tycker att det är jätteroligt att skriva om våra upplevelser i skog och mark tillsammans med våra fyrbenta vänner. Fokus i sommar har varit bostad och kennel osv och all tid i stort sett har gått åt renovering. Kennelbyggnader och hundgårdar var slitna och behövde både uppfräschning och lite förbättringar. Har kommit på att man inte skall ha material som man kan bita sönder. Jag har fått reparera massor. Plyfaskivor som gnagts sönder, ben på bänkar som kapats av och tom hål i gipset ovanför kaklet där man absolut inte trodde dom skulle komma åt. Nåväl, man blir klokare med åren och n skall dom inte lyckas. Plåtklätt det som inte är kaklat och beställt bänkar med stålben. Nu är det en del isoleringsarbete och installation av värmepump i kenneln kvar innan kung Bore sätter tänderna i vårt vackra landskap. Ett par kullar labbevalpar och en wachtelkull har vi också hunnit med. Kursverksamheten har också tagit alltför stor del av tiden så vi har inte orkat med att planera och arrangera vår kennelträff vilket vi beklagar. Vi kommer att göra bättring på den punkten och under försommaren 2014 planerar vi en stor aktivitet för våra valpköpare med internat och toppinstruktörer. Hoppas ni inte misströstar. Min egen hundträning har helt legat på is men förhoppningsvis skall jag få mer tid när allt här hemma blivit mer lättskött. Uppbokad på en hel del domaruppdrag i höst varav några Internationella och det känns som att det inte finns utrymme för så mycket mer. Skall också försöka uppdatera hemsidan bättre nu när kvällarna blir mörkare. J
Jakterna har börjat så smått. Fredrik, Urban och undertecknad hade andpremiär den 21:a vid havet. En underbar morgon med fantastisk soluppgång. Skott bröt tystnaden och ekade över fjärden och tunga plask hördes när årets första änder slog i vattenytan.Ivriga, på apportering svältfödda retrievers fick visa sina inte helt bortglömda färdigheter. Ett par dussin fåglar av arterna kricka och gräsand hängde i slingorna när vi gick hem över betesmarken. Tack Linus min vän för möjligheten.
Igår var det apporteringspremiär och det är med en tår i ögonvrån man ser vilken fantastisk hund hon är vår Fetch. Hon är one of a kind och trots att vi plockade bort en stor juvertumör för ett par månade sedan på den 10 åriga damen så jobbar hon oförtrutet i kärr, vassar och nässlor. Den  sista som viker ner sig och kommer alltid in med sista fågeln bara man har tålamod att vänta. Man börjar inse att det kanske är hennes sista höst som jakthund och det känns fruktansvärt vemodigt. Trolle sliter på men lårmuskeln som han skar av för några år sedan gör sig påmind ibland och han ser lite stel ut i bakkärran. Hoppas han håller ett par år till min lilla kämpe.
Kameran som legat i dvala sedan i våras fick komma fram igår.

Hälsningar

Anders